Utbredning och statistik kring minnessjukdomar

Kognitiva hjärnsjukdomar, eller demenssjukdomar som de också kallas, är samlingsnamn för en rad sjukdomar som orsakas av allvarliga skador på hjärnan. De mest aktuella siffrorna om utbredning i Sverige lades fram av Socialstyrelsen 2014. De aktuella siffrorna om utbredning i världen är från vår globala samarbetsorganisation Alzheimer's Disease International och som lades fram 2015.

Vi på Alzheimer Sverige har bearbetat och analyserat dessa rapporter samt annat forsknings- och prognosmaterial, varför vi kan ge följande bild.

Prognosen visar att antalet demenssjuka i Sverige kommer att öka med över 40 procent de närmaste 15 åren. År 2030 beräknas vi ha 70 000 fler drabbade i landet än vad vi har i dag. Bild: Alzheimer Sverige/2014.

År 2012 beräknades omkring 158 000 svenskar ha en kognitiv hjärnsjukdom. Av dessa beräknades omkring 9 000 personer vara unga demenssjuka, det vill säga personer mellan 25 och 65 år. Huvuddelen av de unga demenssjuka bedöms vara 60-65 år gamla.

Samhällskostnaden år 2012 var uppe i 63 miljarder, vilket gör sjukdomen ungefär lika kostsam som cancer, hjärt/kärl och stroke tillsammans.

Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom, som drabbar 60-70 procent av alla patienter. Notera dock att det ofta och i synnerhet hos äldre patienter är vanligt med blanddiagnoser, till exempel att både ha Alzheimers sjukdom och vaskulära skador.

UTBREDNING 2016

Hur ser det då ut 2016? Vi vet att det varje år i Sverige tillkommer omkring 25 000 nya patienter. Då antalet som tillkommer är högre än de som avlider har vi för närvarande en ökning på omkring 2 000 patienter per år. Det betyder att vi år 2016 beräknas ha strax under 170 000 demenssjuka i Sverige.

Demenssjukdomarnas samhällskostnader är beräknade till 63 miljarder årligen. Bilden publicerades i Alzheimertidningen 3-4/2014.

Antalet drabbade växer alltså. År 2030 beräknas omkring 230 000 människor ha en demenssjukdom i Sverige. Således ökar kraven på samhället att bygga ut stöd och hjälp för enskilda och deras anhöriga.

Vi på Alzheimer Sverige har som uppgift att stödja och ge råd till drabbade och anhöriga, men vi arbetar också opinionsbildande för att få beslutsfattare att prioritera våra frågor, till exempel vad gäller forskning för att hitta botemedel och bromsmediciner. Andra frågor handlar om utbyggnaden av kunskap kring demenssjukdomarna, demensvård och anhörigstöd inom landsting och kommun samt inte minst de drabbades rätt till diagnos och medicin. Läs gärna vår debattartikel i DN från 2014 och som handlar just om rätten till diagnos och läkemedel.

VAR TREDJE SEKUND DRABBAS NÅGON I VÄRLDEN

Enligt vår globala samarbetsorganiation Alzheimer's Disease International, ADI, drabbas numera en hjärna i världen var 3,2:e sekund. I sin World Alzheimer Report 2015  konstaterade ADI att 10,5 miljoner människor beräknas vara drabbade i Europa i i dag och 46,8 miljoner människor i världen. På de senaste tjugo åren har alltså antalet drabbade i världen fördubblats!

Prognoserna för hur många som drabbas skrevs alltså kraftigt upp 2015 i princip i alla delar av världen förutom i västra Europa, där Sverige ingår. Risken att drabbas för den som bor i Sverige och befinner sig i en viss åldersgrupp har alltså minskat. Det är dock oklart varför, men ökad utbildning och strategiskt arbete mot välfärdssjukdomar tros ligga bakom. Samtidigt innebär en åldrande befolkning att antalet drabbade ökar dramatiskt i alla delar av världen, även i Sverige.

World Alzheimer Report 2015 visar en dramatisk ökning av antalet demenssjuka i världen 2015-2050. År 2050 beräknas 68 procent av de drabbade leva i låg- och medelinkomstländer. Det positiva med ökad livslängd och ökad levnadsstandard har också konsekvenser, t ex livsstilsförändringar.

Ökningen av antalet drabbade fortsätter. År 2050 beräknas antalet drabbade i världen i princip ha tredubblats och den största ökningen sker i utvecklingsländerna. Av de 131,5 miljoner människor som prognostiseras ha en demenssjukdom år 2050 beräknas 68 procent bo i låg- och medelinkomstländer.

Ökad livslängd och levnadsstandard är glädjande, men med ökad välfärd väljer tyvärr många också att röra mindre på sig och äta mer ohälsosamt. Strategiskt arbete för att minska folksjukdomar och information om livsstilsfaktorns betydelse bör alltså vara prioriterade frågor nationellt såväl som globalt.

RISKEN ATT DRABBAS?

Hur stor är då risken att drabbas av en demenssjukdom? Det beror på en mängd faktorer.

Risken att drabbas av en demenssjukdom ökar med åldern. Varför drygt hälften som är över 90 år inte drabbas är en av forskningens stora gåtor. Bild: Alzheimer Sverige/2014.

Den viktigaste faktorn är faktiskt ålder. Ju äldre vi blir desto större är risken att vi drabbas.

Tidigare trodde man att alla blev demenssjuka bara de blev riktigt gamla, men den uppfattningen har reviderats. I dag vet man att ungefär 45 procent av de som blir över 90 år drabbas av någon demenssjukdom. Varför mer än hälften av de riktigt gamla inte drabbas av sjukdomen är en av forskningens stora gåtor - och möjligen också vägen till att lösa Alzheimers gåta!

Här har du ungefärliga procentsatser för hur många som drabbas inom varje ålderskohort (åldersgrupp). Siffrorna gäller alltså Sverige.

  • 65-69 år – ungefär 1,5 procent har någon demenssjukdom.
  • 70-74 år – ungefär 3 procent har någon demenssjukdom.
  • 75-79 år – ungefär 6 procent har någon demenssjukdom.
  • 80-84 år – ungefär 13 procent har någon demenssjukdom.
  • 85-89 år – ungefär 26 procent har någon demenssjukdom.
  • +90 år – ungefär 45 procent har någon demenssjukdom. 

Många undrar över ärftlighet och sådan finns, men det är en begränsad del av populationen som berörs av dessa frågor. De som drabbas av Alzheimers genom ärftlighet drabbas ofta i unga år och förloppet är ofta mer aggressivt.

Vad man bör tänka på är att det finns viktiga faktorer som vi kan påverka. Det handlar om vår utbildningsnivå och livsstilsfaktorer. Ju högre utbildning och desto mer hälsosamt man lever desto lägre är risken att drabbas. Regelbunden motion för knopp och kropp liksom medelhavskost med fisk kanske två gånger i veckan är att rekommendera. Läs mer här om att Ändrad livsstil lönar sig från vårt specialnummer om Det goda livet i tidningen Minnesvärt 4/2015. Vill du prenumerera på tidningen, klicka här.

Källor: Alzheimer Sverige, Socialstyrelsens beräkningar 2014; Demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige 2012, World Alzheimer Report 2015 samt diverse forskare.